aj aj aj...... ONT!

I natt vid 02-tiden vaknade jag av ett obehagligt tryck över bröstet. Jag fick svårt att andas, och om jag låg alldeles stilla så var det hyfsat okej, men när jag rörde mig så gick det som knivhugg i hela bröstpartiet. från struphuvudet ner till mitt i mellan brösten.... o strålade ut på högersida/lunga.

När jag hostade kändes det som om att jag skulle gå i sönder! :/

Plötsligt från ingenstans började mina tankar skena iväg till svininfluensa, kollapsade lungor och sjukhus osv. Vilket i sig gjorde att jag var tvungen att gå upp och kolla så att Freja andades... och det gjorde hon, såklart!

Men jag kunde inte somna om, trycket i lungorna var så obehagligt, så jag bestämde mig för att ringa sjukvårdsupplysningen. Efter 35 minuters köande fick jag pratat med en sjuksköterska som faktiskt rekommenderade mig att åka in akut för att kolla upp vad detta kunde vara. Hon ansåg detta då jag hade frossa och feber och just upplevde ett tryck över bröstet.

Men hur som helst, så valde jag att inte åka in. Jag började fundera på varför jag fick ett sånt tryck över bröstet, och kom fram till att det mycket väl kunde bero på att jag stressade upp mig för alla eventuella skräckscenarier.

Jag pallade upp sängen min med kuddar, preparerade mig själv med alvedon, slemlösande och en kopp te. Och efter en timme somnade jag. Och sov faktiskt obehindrat fram till 0720. Då vaknade jag av att jag behövde hosta....

...och jisses vad jag hostade... kändes som halva innanmätet kom upp. Men det är ju inget att spara på, ut med skitet.

Faktum är att jag har ALDRIG haft influensa, ej heller lunginflammation så jag vet inte hur det känns. Och okunskap kan ju göra en nervös. Jag är ju mest nervös över att jag ska smitta Freja med något.... Men jag tror faktiskt att det är hennes "hemska" dagisbaciller som satt sina klor i mig.

Jag mår lite bättre idag, trycket över bröstet är borta, men jag hostar som bara den.... febern är kvar och värk i hela kroppen. Men det är väl tecken på en klassisk influensa....

Hur som helst... Freja börjar iaf visa tecken på att må mycket bättre. Så vi får se, hon kanske kan gå på dagis på torsdag-fredag. Vi stannar hemma imorgon också.

försöker hjälpa min kropp att kurera sig genom vila, massor utav vatten, alvedon och sund mat.

Men i natt hade jag nästan en nära-döden-upplevelse.... nu ska jag bara må bättre och bättre.
Det positiva i det hela är att jag går ner i vikt ;) Om man nu skall hitta något positivt i allt detta elände!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0